vad fan gör jag?

                                             Är jag för dum för att förstå?
Är jag för dum för att förstå? men hur kan Försäkringskassan anse att jag är för sjuk för Rehabliteringsinsatser och att det inga vägar finns till att återgå till ett arbete. Samtidigt som sjukersättning nekas visst jag har begränsningar men finns arbete till alla så jag blir friskförklarad. Vad innebär detta tro? ja att jag ingen inkomst alls mera kommer att ha. Hur skulle du må vid detta besked? konstigt jag gråter? konstigt ja vaknar på morgonen med blodtrycksfall? och fick genast lägga mig igen. Mina barn r mycket väl medveten om detta dilema om vår ekonomi som bara inte finns. Känner paniken växer tre av dem måste ha nya sängar julen är på ingång liksom nyåret. Att veta det ännu blir ett helvetetsår framför tar emot ngt helt sanslöst faktiskt. två av dem behöver glasögon och kläder och skor. här står jag och inget kan göra. Arbetsförmedlingen är jag för sjuk att ens få skriva in mig hos. Samtidigt så säger socialen att nej du kan inte få hjälp du står inte till Arbetsförmedlingens förfogande. Jag sa att då skiljer jag mig vi kan inte leva detta liv så här det går bara inte. Ja men då måste din Man stå för alla dina kostnader i 6månader då betänketiden är VA?!? skojar ni? Funderar verkligen på vad detta är för samhälle vi lever egentligen? Jag mr så pass vidrigt dåligt ändå av denna reumatiska värkande kropp och utan medicin och hjälpmedel som det aldrig finns pengar till blir den bara allt sämre dessutom. Tur jag har min bästa Åsa som alltid finns där för mig och min familj <3 som är som en syster samtidigt som en bästa vän och på det värdens bästa ängel.
Utan Åsa har jag inte klarat mig så långt som nu. Utan Roger barnen min mamma inte heller. Men jag känner mig så fruktansvärt hemsk emot alla hela tiden. dåliga samvetet som gnager sönder och samman.
mina tårar värker mina tårar tar aldrig slut jag mår så dåigt att jag bara vill vara ensam helst på en öde ö just nu men samtidigt ha ngn så nära som det bara går. Vet att det låter konstigt men det är sådan känsla jag bär inom mig.
Har jag inte haft dessa människor runt om mig just nu har jag gjort som många andra utförsäkrade gett upp allt. för vad är detta för liv egentligen?
Jag får inte ens ta en billigare lägenhet trots jag bott här i 17år inget abonemang eller ngt alls på avbetalning och skulderna växer. va är jag för mamma?
nu sitter mina barn här och är små ledsen att vi varken hade chansen att adventsbaka eller gå på skylt söndagen så då ville dem heller inte gå på bockinvigningen så för oss vart det en helt vanlig dag igen då.
Men vi satt och kikade på Solsidan tillsammans och drack lite kaffe och saft i varjefall o tände ljus. för oss va detta otroligt mysig advent ändå vi gör det så bra vi bara kan.  och som Thindra säger vi har varandra det är det absoluta bästa och ärligt talat det håller jag verkligen med om.
annars har jag idag bara tvättat vikt tvätt som jag i morgon ska plocka in och sedan har jag sovit bprt massa dåligt mående med och sedan försökt koppla av i ett hett bad innan den underbara pyjamasen åkte på.
Nu ska jag ta och svara lite paneler ja jag gör det dagligen på såvis får jag både gratis presentkort på kläder böcker och bio. bio är lyx nu mer och tack vare dessa har jag kunnat sett en och annan film.
hoppas nu att detta ska bli en grej igen för mig att skriva dagligen så jag tar mig ut ur denna rävsax och finner ett välmående snart.
jo innan jag slutar skrev juristen frågade idag när jag måste betala för att han drar detta vidare (startade en insamling) på facebook för klarar inte detta nu i all kaos.
godnatt Eva

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0